Basket24

Ockelbo: det lilla kungadömet för basketälskare

Ockelbo, en kommun med 6 000 invånare, var för tio år sedan platsen för den bästa basketen i Sverige. Det här är historien om det lilla samhället med de stora ambitionerna som snart är redo att skaka om basketsverige igen.

Snön knarrar under fötterna. Det är under långa stunder det enda ljudet som hörs på den korta promenaden från Ockelbo Station upp till Torget. Jag ska träffa Johan Stark, en av många basketlegendarer i Ockelbo.

“Så klockan fyra på Stortorget?” frågar jag Johan när vi bestämmer träff över telefon.

“Javisst, men det finns bara ett torg, så du hittar nog. Det är en liten håla du kommer till”, svarar han.

“Sömnig småstad” är ett slitet uttryck, men jag tänker mig ändå att den som myntade det hade Ockelbo på näthinnan. På Torget, som är ortens nav, är mer eller mindre hela samhällets service samlad på ett ställe. ICA i ena hörnan, Systembolaget mittemot, en busshållplats i mitten. Tjugondag knut är redan en vecka i backspegeln, men både julgran och julbelysning färglägger det lilla centrumet. Inte för att någon verkar stressad över det. Alla går så långsamt här – lunkar sig fram i sin egen takt. När människor möts på gatan hejar de på varandra och ofta stannar de upp och utbyter artighetsfraser.

Nej, det här är inte Stockholm. Och det är definitivt inte New York. Men för bara tio år sedan kokade den lilla byn en eller två gånger i veckan. Hela kommunen vallfärdade till Kuxahallen för att heja fram det lokala basketlaget som dels hade hemmaodlade spelare, men även var kryddat med några jänkare.

Det blev ju lite kulturkrock när amerikanerna kom hit. De kommer direkt från Brooklyn till Ockelbo. Här stänger ICA klockan 8. Vad fan gör man sen? 

Johan Stark växte upp här och började spela basket som liten grabb. Sina bästa år som spelare avverkade han i Basketligan i Sundsvall innan dåliga knän tvingade honom att lägga av. Då riktade han istället blicken tillbaka mot sin hemstad. I slutet av 90-talet började det gå bra för moderklubben, som bakom en stabil årgång av egna spelare såg till att Ockelbo var ett bra lag i division 1. Stommen i det laget var frukten av framgångar 15 år tidigare.

“1984 gick vi upp i Elitserien1 och det gav ju effekt. Av alla ungarna i skolan spelade 70 procent basket och det var sen grunden i laget som gick till ligan 2003. Det fanns inget annat, det var bara basket som gällde”, säger Johan.

Med sin spelarkarriär bakom sig gick Johan istället in som klubbdirektör i Ockelbo basket och började förbereda för spel i ligan. Klubben arrangerade en försäsongsturnering med lag från Finland, Baltikum och svenska Basketligan. Kuxahallen renoverade de för egen hand: rev ner ribbstolar, målade om taket och fräschade upp läktaren. Ansiktslyftet till trots fick Ockelbo spela på nåder i Kuxahallen. Basketligan har tydliga riktlinjer för hur hall och utrustning ska se ut – riktlinjer som Ockelbo inte var i närheten av.

“Hela hallen är en stor dispens. Poängtavla, golv, sittplatser – alltihop”, säger Johan.

Här, i Kuxahallen, trängdes 950 personer när Ockelbo basket spelade hemmamatcher i Basketligan. Här, i Kuxahallen, trängdes 950 personer när Ockelbo basket spelade hemmamatcher i Basketligan. 0000-01-01

Klubben fick också bli kreativ med sina värvningar. Förutom de egna produkterna hade Ockelbo redan i divsion 1 lockat till sig Panagiotis "Joti" Nikolaidis, en point guard som skulle bli tongivande i Ockelbos ligalag. Han i sin tur kände till en gymnasiekille från Blackeberg som han trodde hade chans att bli en bra basketspelare. Blackeberg skulle strax spela Final Four och Joti övertalade Johan att åka dit för att ta sig en titt. Den unge talangen hette Rickard Eriksson, senare kallad “Blacke” eftersom det råkade finnas en annan Rickard Eriksson i laget. Blacke hade tänkt spela i Basketligan, men planen var att stanna i Stockholm och gå via 08. Johan och Joti lyckades övertala honom att komma och spela division 1 i Ockelbo istället.

“Såhär i efterhand var det ett av de bästa dragen jag gjort i karriären”, berättar Rickard 15 år senare. “I Ockelbo fick jag komma in direkt, fick speltid och självförtroende.”

Bykänslan skrämde honom inte heller.

Jag har aldrig känt mig som någon storstadskille ändå.

Basket, monarker och snöskotrar

Ockelbo är centralorten i Ockelbo kommun, ett litet samhälle anlagt vid Bysjöns sydöstra bank.2 Läget är en smula ödsligt, med Gävle som närmsta större ort en knapp halvtimmes tågresa bort. Det är helt naturligt att Ockelbo befinner sig i en viss anonymitet från resten av Sverige, men någonstans kring millenieskiftet började det förändras. När Johan idag träffar nya människor utomsocknes kopplar de oftast Ockelbo till samma sak.

“Antingen är det Daniel eller basket. Eller snöskotrar får jag också höra.”

Daniel Westling är en begåvad idrottare från Ockelbo, framförallt inom ishockey, som senare öppnar eget gym, blir personlig tränare och får en klient vid namn Victoria. De blir ett par och gifter sig sedan 2010 framför hela svenska folket.

Johan Stark beskriver Daniel som en “riktig Ockelbo-patriot”. Han besökte så många av Ockelbo baskets hemmamatcher som möjligt, ofta i sällskap av Victoria och SÄPO. Det var lite uppseendeväckande i början, men efterhand vande sig publiken. De var trots allt där för att titta på basket, inte kungligheter.

Återväxten

Både orten och kommunen nådde en befolkningstopp i början av 1980-talet, med drygt 3 000 respektive 6 000 invånare. Sedan dess har dock kurvan långsamt rört sig neråt, och även i ett baskettokigt samhälle har det varit svårt för Ockelbo basket att växa samtidigt som underlaget krymper. Förstärkningen kom från oväntat håll, berättar Johan.

Nyanlända har varit räddningen för klubben. Det är det bästa som har hänt Ockelbo.

2014 tog Ockelbo kommun emot 82 nyanlända som har fått permanent uppehållstillstånd. 2015 kom 125 personer. På bara två år fick den lilla kommunen över 200 nya invånare, och Johan Stark välkomnar varenda en av dem.

“Det är så litet här så det går inte att bli segregerad. Några av våra bästa talanger är nyanlända.”

Att googla artiklar från Ockelbos tid i Basketligan ger resultat som täcker hela spektrumet från eufori till skandaler. Där finns glada artiklar i stuket Det lilla blå loket3 men också svarta rubriker om slagsmål i omklädningsrummet, dopningsavstängningar och slutligen konkursbeskedet. Idag, nästan ett decennium senare, ser Johan tillbaka på den tiden som ett äventyr, och han berättar om det utan bitterhet i rösten. Den lilla orten ute i ingenstans är fortfarande fylld av entusiasm för sitt basketlag, vilket märks på de 500 åskådare som kommer när byns 15-åringar spelar match.  

Idag är Ockelbo basket en renodlad ungdomsverksamhet. Dagtid är Johan Stark klubbchef för Brynäs hockey, men resten av timmarna går åt att coacha klubbens unga talanger. Idag är Ockelbo basket en renodlad ungdomsverksamhet. Dagtid är Johan Stark klubbchef för Brynäs hockey, men resten av timmarna går åt att coacha klubbens unga talanger. 0000-01-01

Ett nytt talangstim

Efter konkursen var det mörkt och hela organisationen fick sig en törn. Spelare, tränare och alla ledare som lagt ner ett oräkneligt antal ideella timmar under fem år var trötta. Att hålla igång ett herrlag i ligan och ett damlag i division 1 satte stora krav på administration och logistik när det ofta var flera matcharrangemang varje vecka och långa resor till bortamatcherna.

Under ligatiden fick ungdomsverksamheten stå lite åt sidan. Det fanns helt enkelt inte resurser att odla återväxten och eliten på samma gång. När klubben lämnade Basketligan skickades herrlaget ner i division 2. Några år senare påbörjades ett samarbete med Gävle där de hade ett gemensamt seniorlag, men det lades ner efter två säsonger och då bestämde sig Ockelbo basket för att börja om från början.

“Nu har vi skiftat helt och har bara fokus på ungdomarna, och det märks direkt att det börjar ge resultat. Av våra pojkar -99 som spelade Final Four förra året är hela förstafemman utflugna till ligaklubbar", säger Johan.

Nuförtiden är det klubbens strategi: att fostra spelarna fram till gymnasiet och sedan skicka ut dem till elitsatsande klubbar. Ockelbo basket är återigen inne i ett talangstim, och frågan är hur länge de kan stå emot impulsen att på nytt starta ett seniorlag för att kunna behålla de egna talangerna.    

“Vi pratar om det hela tiden”, säger Johan. “Om vi ville skulle vi kunna sätta ihop ett bra division 1-lag nu, men det måste vara rätt tillfälle. Det är så många bitar som måste klaffa. Infrastrukturen är redan på plats, men det är många människor som behöver vara inblandade.”

Nu lurar Ockelbo basket i vassen, bidar sin tid. Någon gång snart kommer Ockelbo att finnas i folks medvetande igen. Den sömniga småstaden kommer vakna till liv och då kommer fokus ligga på basket, snarare än monarker och snöskotrar

Fortsätt läsa

Micke Johansson – coachen som utvecklas med spelarna

En av Sveriges kanske mest omtyckta ledare heter Micke Johansson och är just nu assistant coach i Northland Baskets ligalag och anställd tränare på Basketgymnasiet i Luleå. I denna artikel försöker vi ta reda på vad som gör Micke så uppskattad och duktig på sitt yrke – basketränare.

Twittra detta

Text och foto

Johannes Grufstedt E-mail

Utan tvekan giftigare med tangentbordet än basketbollen valde Johannes tidigt att huvudsakligen spendera fritiden med att skildra basket snarare än utöva. Bortsett från Basket24, som han var med och startade, har han även skrivit för bland annat SvenskaFans.com och Svenska BasketbollFörbundet.

Kommentarer